Besök i Kapstaden, snart dags att åka hem.

Det är fortfarande början på april, påsken är över och det är snart dags att åka hem till kära Sverige igen, vilket som vanligt ska bli härligt. Ofta så får man lite att stå i just före hemgång och det föranledde så här i slutet av vistelsen flera besök i Kapstaden. Vi bara konstaterar varje gång vi är där, vilken vacker stad det är och så mycket det finns att uppleva. Bara folklivet är fantastiskt!

Vi åker in till Waterfront, det centrala hamnområdet, i lördags för att göra ärenden. Mycket folk överallt, många människor är fortfarande påsklediga. Musik spelas på olika ställen och mycket barn och ungdomar, som är lediga från skolan, strosar omkring.

Stefan vid Waterfront med Signal Hill och Taffelberget i bakgrunden. Men den som har goda ögon kan ockå se en levande hamn med varvsverksamhet mitt inne bland fina båtar, hotell och turistverksamhet.

Här är The Clocktower i bakgrunden och hamnterminalen med båtar ut till fängelseön Robben Island, där Mandela satt fången i många år. 908 mil till Zyrich härifrån och från Zyrich vet vi att det är 150 mil hem. Alltså 1 158 mil hem till Göteborg! Vi konstaterar att Afrika är jättestort!

Ett gäng unga killar, sminkade och klädda som zulukrigare, uppträder, sjunger och väcker
förstås uppmärksamhet

Mys säger den här tjejen och dansar iväg i bästa gungande Afrikastil ..

Och under trädet på "sitt" ställe sitter The Old boys och jammar i bästa tradjazzstil,
härligt det också

Nere vid Waterfront finns det också en stor fin hantverksmarknad med massor av vackra saker

Denna damen säljer så fina tekannar, alla olika i färg och form

Även här spelas det musik och här är det dreadlocks och didgeridoo som gäller. Dom två söta små tjejerna
är fascinerade och kollar läget

Men här händer flera saker, massor av damer syns plötsligt, som sitter och stickar.
Varför då?

Jo, man stickar, virkar och gör filtar för Nelson Mandela Day i slutet på april.  Kanske hade just den här gruppen bestämt sig för att göra just 67 filtar, vet ej!

Inte har vi hört talas om detta! Men så här är det! Carolyn Steyn, sydafrikansk, välkänd skådespelerska har tagit initiativet till detta sätt att enas och göra gott för andra! Detta också i syfte att hedra Nelson Mandelas minne och också för att visa att allt är möjligt bara du tror på det du gör och det du vill genomföra.
Alltså sitter män, kvinnor, barn, människor i skolor och i olika grupper i hela Sydafrika och arbetar tillsammans med att sticka, virka och tillverka filtar av alla olika slag och sorter.
Tanken är att alla filtar ska föras till Union Buildings, det officiella sätet för regeringen i Pretoria och vara där till Nelson Mandela Day, som jag tror är den 21 april. Alla filtar skall bredas ut och flygfotograferas och sedan skall alla filtar åter till sitt ursprungsställe och värma frysande människor under den kalla säsongen här nere. Ett väldigt gott syfte!

Visst hinner vi äta lite frukt?

Underbart initiativ, det här gör vi tillsammans! Unga och gamla, svarta och vita, härligt!

Hej då Kapstaden och Waterfront! Vi ses igen!

På vägen hem från Kapstaden längs motorvägen N2 passerar vi utbredda kåkstadsområden. Denna
gång ser vi också lite bättre hus breda ut sig och alla har solfångare på sina tak, så bra!

Inget vatten så långt ögat kan nå!

Men vi kommer snart till ett område där vi ser flera piratskepp resa sig över gräs och buskar. Inget vatten i sikte! Filmindustrin i Sydafrika växer så det knakar. Det är billigt att spela in film här då arbetskraften är billig.











På vår biograf i Somerset West ser vi också fler och fler filmer med sydafrikansk bakgrund. Kul, det händer saker och det går framåt även om oändligt sakta ibland.

Påsken är här!

Vi får ett påskmail från våra vänner hemma i Misterhults skärgård, "Skärgårdstorparna", se denna fina bild. Heslevik på Hunö skymtar i bakgrunden om man har väldigt starka ögon.

Dom rapporterar att staren finns på plats, hägern har slagit ner sina bopålar vid sjöboden och att mesarna har fått nya holkar. Det våras! Underbart!











Här i Somerset West har vi letat påskpynt - det finns inte här egentligen! Bara chokladkaniner i fint papper. Men den som söker skall finna och så här fint blev det.

Gula rosor istället för påskliljor fick det bli. Dom söta påskhönorna är inköpta på vår lokala hantverksmarknad och tillverkade av gamla plastpåsar, Dockan med gul fin kjol är typisk hantverkskonst här i Sydafrika och finns överallt. Just den här är gjord i en xhosaby och förr i tiden så ställde en ung man denna utanför sin tilltänkta bruds hydda. Han talade därigenom om att snart kommer frieriet!

Stefan tränar på vår snapsvisa "Rätt ut i stora havet - finns de godaste hoppen ..."

Vi samlades på påskafton för härlig traditionell påskbuffé hos vännerna Lisa och Thomas. 14 glada svenskar och 2 minst lika glada norrmän. Vi hade två uppdrag, det ena var att ta med påskmat enligt Lisas fördelning och det gjorde vi gärna! Knytkalas är en strålande uppfinning!
Det andra var att författa en snapsvisa med Afrikastuk så det gjorde vi också. Alltsammans avnjöts sedan tillsammans med en afrikansk snaps som förutom att vara lite söt också bara var 24 %. Allt slank ner och det var mycket trevligt! Tack snälla Lisa och Thomas för ert strålande påskaftons initiativ!

Eva, Stefan och Thomas på partyhumör

Vi låter oss väl smaka, matjesill, avocados, ägg, pajer, köttbullar, prinskorv
och Jansson, vad kan man mera önska sig?

Nästa morgon blev det påskpromenad nere på fina Strand. Underbart väder och härligt skimmer över vattnet och ingen blåst! Det sistnämnda njöt vi extra mycket av fördet har verkligen blåst massor här nere detta året.

Lågvatten, långgrunt och Goda Hoppsudden långt borta i bakgrunden 

Käcka surfare stretchar sig i form innan dom kastar sig ut i vågorna

Under påsken var vi vi också på en fantastisk musikupplevelse, vi var på Cabaret, musicalen, inne på Fugards Theatre i Kapstaden. Vilken upplevelse, en otroligt stark föreställning. Kanske kommer ni ihåg, Berlin på 30-talet, en dekadent värld där allt var tillåtet. Här fanns Sally Bowles, som var stjärna på Kit Kat Club. Tillika fanns en otroligt häftig, udda, makaber, exotisk conferencier, som i själva filmen, såväl som i denna uppsättning, var helt fantastisk. Hela gänget var fantastiskt! Dom fyra tjejerna i baletten var fantastiska, fyra olika personligheter med totalt olika utstrålning!! Den var helt enkelt väldigt bra! Naturligtvis sticker nazismen upp sitt fula anlete och stöveltrampet både hörs och blir mycket påtagligt och skrämmande.

Fantastiskt bra!

Fugards Theatre var också en upplevlse i sig. Liten, modern, avskalad, mycket grått och betong och med en både ung och annorlunda teaterpublik. Man kunde vara klädd i allt från bara en undertröja och dito tatueringer till rätt så avancerade designerutstyrslar. Kul var det iallafall!

Se den om ni kan! Jättebra!