Midsommar 2015, regnig men härlig!

Det blev som Emil skulle sagt, ett riktigt småländskt tabberas dvs ett ordentlgt kalas i Heslevik under midsommaren! 16 övernattande gäster och 35 glada midsommarfirare på själva aftonen, då blir det kalas! Det varnades för regn och kyla trots att dagarna före var riktigt fina i den småländska arkipelagen.

Välkomna, så roligt att se er! Vi har ju inte setts på två hela månader!

Våra första gäster var Thomas och Lisa, som kom på onsdagens kväll, glada i hågen.















Mitt i natten och mitt i regnet kom Peter och Miriam efter att ha flugit från London till Skavsta. Torsdagen ägnades åt att umgås, baka kladdkakor och cheesecakes, sätta upp stora tältet framför lillstugan inför midsommarafton och hämta Johanna, Magnus, Axel och Ella. Självklart  måste vi då både bada och lägga ut nät, så det gjorde vissa!

Så välkomna, Miriam och Peter, kram på er!

Kladdkakesmet, finns det något godare?

Familjen Johansson har kommit, mycket modiga Axel och
Ella badar i 11-gradigt vatten. undra på att Ella tvekar!

Nät måste vi bara lägga! Fångsten på midsommaraftons morgon
17 abborrar, 7 små flundror och 2 sikar, otroligt!

Mycket att rensa men det räckte till lunch åt 16 personer på midsommardagen!

Midsommaraftons förmiddag, det regnar men vad gör väl det? Det blir klänning iallafall och blomor i håret. Vädret följs noga i flertalet appar. Vi skjuter upp firandet till kl 15 för då blir det uppehåll fram till kl 19 och det visade sig stämma ganska så bra!

Vi får en hälsning från firande på Lidingö!
Glad midsommar till hela stora familjen Gunnarsson med vänner!

Ella, Johanna och Miriam, så fina midsommartjejer! Vadå regn, det tror vi inte på!

Olle, Fia, Peter o barnen kommer i lövad båt

Delar av stora familjen Rinaldo kommer i häftiga ribbåten

Äsch, bara en liten skur, Sylvia och Peter springer mot skydd ..

Mest långväga gäster, Philip från Tyskland och Silvana från Equador,
Peter och Miriams vänner från London

Men kl 15 börjar kalaset med välkomstdrink, (inte så svag) och sen skall midsommarstången kläs. Med regnet i luften så gick detta på rekordfart. Inte en enda liten blomma hade vi lyckats vaska fram i år. Det fick bli en knallgrön midsommarstång, fint det också! Dom sista gästerna kommer lagom till dansen. Det är Peters och Miriams vänner Oskar och Rani, Karl-Johan och Jenny och Phillip och Silvana, alla är på plats, dansen kan börja!

Vi förbereder oss, spelemän och dansfröken Vivian laddar

Spelemännen Magnus, Håkan och Stefan spelar upp och Vivian håller ordning på oss dansare, Vi börjar med Björnen sover och se, förnyelse har skett.

Fniss, hur kul som helst

Minsann, för varje runda blir antalet små björnar fler och fler och til slut är vi alla björnar, dags för nästa dans. Räven raskar över isen, tre små gummor, vi kan dom nu nästan allihopa.

Nästan hela gänget, glad midsommar allihopa

Många fniss, lite raketer, Idas sommarvisa och förstås ett gruppfoto, sen är det dags för den goda maten.

Vad är bättre än detta sommarens stora fina knytkalas? Så mycket god mat och så mycket goda efterrätter! Och så mycket nya roliga snapsvisor, självklart går det åt lite snaps.
Sen blir det frågesport a lá Johanna, digitalt och med musik och svårt! Axel är bäst på 80-talets såpor och vinner en stilig flaska skumpa. Sist men inte minst blir det brännboll borta på ängen. En regnig men jättemysig midsommarafton!

Jättepigga, kanske inte, vi njuter friden på däcket

Dagen efter, lite trötta kanske men vi mår bra. Jenny och Karl-Johan åker hem till gården, skall träffa familjen.
Det blir långpromenad i skogen, vi spelar lite kubb och sen mysiga sångspelet Så det kan låta.

Söndag, båten går mot Lindhaga båtvarv där bilarna står. Tack alla för en härlig helg!

Söndag morgon, dags för avfärd för Thomas och Lisa och för Johanna med familj. Ingen vill sitta i kö in till Stockholm alltså måste man åka i tid.

För oss, för Peter och Miriam, för Oscar och Rani och för Philip och Silvana blir det båttur i solsken om än lite kyligt sådant. Misterhults skärgård visar sig från sin vackraste sida. Vi tar en tur ut till Strupö, genom Älö bysund och sen åker vi till Klintemåla och köper glass, mys.

Ute vid Strupö, så fint

Nya solglasögon, jättefina, bara njut denna strålande dag!

På väg in mot Älö bysund, Philip sitter längst fram i fören

Klintemåla sommarbutik, Rani, Oskar, Peter, Miriam, Philip och Silvana mår gott
och har precis mumsat i sig var sin stor glass

Dags för alla att åka hem, bara Stefan och jag kvar. Tack alla för en fantastisk midsommar! Tack för all god mat alla bidragit med på midsommarafton, tack för alla snapsvisor, frågesporter som har producerats! Tack för allt gott samarbete och alla glada skratt och bidrag till vårt härligt trevliga och mysiga helg! Ha en fortsatt härlig sommar allihopa!

Astrid Lindgrens Näs, barndomshem och museum

Vi skulle besiktiga bilen och hittade en Kia-verkstad i Vimmerby. Så bra sa vi, då passar vi på att gå på det nya Astrid Lindgren museet. Aktuellt just nu med Astrids dagböcker från andra världskriget, som helt nyligen kommt ut i bokform.

"Hela världen brinner" - här kan man se Astrids dagböcker

Ett speciellt museum har öppnats på Astrid Lindgrens barndomshem, Näs, där dagböckerna och också relationen till vår egen tids krig och effekter av krig visas och ventileras.

"1 jan 1942, ett nytt år böjar. jag undrar vad vidstående gubbar väntar
sig av det nya året?"

Jag har ännu inte läst boken men så här skriver SVDs Erika Hallhagen.














"Det visar sig att sagotanten har skrivit en krigsskildring utan motstycke. Det är dagboksanteckningar från en vardag i skuggan av kriget, från ett Stockholm där husmödrarna hamstrar såpa och ägg och där paret Lundgren går på hemma-hos-fester och dansar hambo så att grannarna ringer och klagar. Samtidigt är det en initierad krigsskildring där Astrid Lindgren lägger ett pussel med hjälp av tidningsartiklar, kartor. fotografier, fakta från sitt hemliga beredskapsarbete vid brevcensuren".

Läs denna bok, det kommer jag att göra, snart!

Dagen för fred, kriget är slut men en blott 16-årig tysk soldat gråter efter att ha
blivit tillfångatagen av amerikanarna vid Rhen ..

Astrid vid entrén till utställningen

Men vi besökte samtidigt Astrids barndomshem och hennes barndoms värld. Ur denna barndomsskatt skapade Astrid sedan alla sina sagor och berättelser.










Så här säger hon själv om starten på sin livshistoria.

Sagorna om Bullerbyn, Lönneberga, om Madicken och Pippi, om Tjorven och Skrållan ute i Skärgården
-allt kom från barndomen i Näs, från familjen och alla syskonen

Vi träffade Anna, som tog oss med på en guidad tur i barndomshemmet, vilket hon gjorde mycket bra. Kärleksfullt och engagerat berättade hon om Astrids och familjens liv och leverne.

Anna framför barndomshemmet

Här bodde Astrid tills hon var 13 år och här lekte Astrid och hennes syskon "nästan livet ur sig". Och konstigt var det väl att ingenting hände. Anna berättade om hur det klättrades på tak, upp i träd, gjordes hyss på alla möjliga och omöjliga sätt. Astrids storebror Gunnar var förebild till Emil och Astrid var förebild till Ida. En av de stora kusinerna var förebild till snälle bonddrängen Alfred.












Astrids föräldrar, Sammel-August och Hanna, var Smålands århundrades kärlekspar. Sammel-August älskade Hanna från 13 års ålder och när han var 30 gifte dom sig. Båda hade fått arbeta hårt under sin uppväxt och nu bestämde dom att deras barn skulle verkligen få leka och det fick dom.

Deras lekrum var också familjens sovrum. Här sov mamma Hanna med minstingen i soffan och sen turades dom stora barnen om att sova med pappa. I detta rum lekte alla barnen "inte röra golvet leken" genom att hoppa från kakelugnen till soffan till byrån och kakelugnen var svart, väggarna blev svarta men det gjorde inget sa Hanna. Men i finrummet fick man inte leka och det visste alla.

I finrummet satt Hanna varje kväll i sin gungstol och vilade ut efter dagens värv. Då kom Sammel-August och klappade henne på handen och sa " du och jag, Hanna, du och jag". Precis som Emil och Alfred sa "du och jag, Alfred, du och jag". Åh, en sån kärlek och vänskap detta speglade.

Astrid skriver ofta om sin mormors körsbärsträd och vem kommer inte ihåg Körsbärsdalen i Bröderna Lejonhjärta och de blommande träden i Lotta på Bråkmakargaten. Mormor sa alltid "Ät så mycket ni vill men lämna alltid bären på grenarna längst ner till dom små".

Så mycket att berätta, det var så roligt att höra, så om möjligt, gå en guidad tur i Astrid Lindgrens Näs.

Om de späda bröderna Phalen, som ligger begravda på
Vimmerbys kyrkogård, döda 1860

Även utställningen hade mycket att berätta. Boken om bröderna Lejonhjärta, sagan om Skorpan och Jonathan, ligger många varmt om hjärtat. Idén kom från en promenad på kyrkogården, Astrid tyckte mycket om att gå runt och i kyrkogårdsfriden och fundera. På Vimmerby kyrkogård såg hon en dag ett kors varunder två unga bröder låg begravda.
Då visste hon att det "skulle bli en saga om döden och om två bröder".

Här sitter en intresserad Astrid under inspelningen av Bröderna Lejonhjärta

Vad sägs om lite goda råd från en erfaren författare, som skrev en oändlig massa böcker?

Så klokt och så svårt, detta sista!

Vad sägs om detta matnyttiga råd? Gäddan är producerad av vår träsnidare Gösta
Holmer i Blankaholm, mycket naturtrogen.

Hur mycket har då Astrid producerat?
Jo, 38 barn- och ungdomsböcker, 51 bilderböcker, 17 pjäser, 27 manus till långfilmer och TV-serier och flera barnvisor. Den mest översatta boken är Pippi Långstrump och man kan läsa om Pippi på 51 språk.

Fred på jorden

Astrid var fredsälskande, barnvän, människovän, naturvän och samhällsdebattör. Vem kommer inte ihåg Pomperipossadebatten och Astrids debatt om skattetrycket med den store finansminister Sträng. Den som slutade med sossarnas avgång efter 40 år vid makten! Vem blev inte imponerad då!!

Tack Astrid för allt du gjort för alla barn och för oss alla! Ditt barnasinne behöll du i alla år, säkert mår vi alla bättre om vi jobbar på det vi också, att leva i nuet och hjälpa till med det vi kan!

Skolavslutningar och lite bröllop!

Skolavslutning, en underbar dag! Idas sommarvisa och mycket mera sjungs i alla hörn av Sveriges avlånga land. Vilda, 11 år, har precis gått ut fjärde klass Viggo, 8 år har gått ut årskurs 1. Båda gillar sin skola, Futuraskolan, och har det bra där. Den ligger nära så Viggo kan gå ensam dit tillsammans med två kompisar varje dag. Vilda cyklar för det mesta.

Kompis Liv och Vilda på skolavslutningsdag

En sak som är jättebra är att skolan lägger stor betoning på engelskan så redan nu har man många lektioner på engelska och ett antal av lärarna har engelskan som hemspråk. Vilda har så fint engelskt uttal, jättekul. 

Nöjd Viggo med kompisar och stor tallrik med goda kakor

Viola går på Futuraskolans förskola. Hennes avdelning heter Orion. Där var det också terminsavslutning och vi fick en underbar inspelning av fina Idas somarvisa. Att det var Idas visa var inte helt lätt att höra och som Lisa skrev i ett sms "den mest osynkade Idas sommarvisa någonsin men ändå så sött"

Glad Viola i fin sommarklänning

Lisa och Vilda är med på Violas avslutning och har lite mera kläder på sig än Viola

Glad Vera med stolt pappa, grattis!

Vera, nu 18 år, har också tagit sin examen. Hon har gjort sin "graduation" i High School  i Washington, där hon bor med sin mamma. Men självklart var pappa Ola där,
Stort grattis, Vera, jättebra jobbat! Fyra år i amerikansk High School, vilken merit för livet, Fantastiskt mycket lycka till med allt!

En annan stor händelse måste vi ju också ta upp i denna yra - det har ju varit prinsbröllop. Carl Philip och hans Sofia gifte sig den 13/6 i Slottskyrkan på Stockholms slott. Det tredje kungliga bröllopet på 5 år och nu kommer det säkert inte att ske igen förrän lilla 4-åriga Estelle gifter sig nån gång.

Så fin klänning, så vackra spetsar, så mycket fest!

Så fantastiskt fint det var, så mycket vackra blommor, så mycket glädje och kärlek och vackra klänningar och diadem. Jag njuter hejdlöst och tycker bara att det är så kul!

Vissa går på bröllop hela tiden tex Peter och Miriam. Fantastiskt många av deras goda vänner har gift sig de sista 2-3 åren. Det mest fantastiska är att dom också bestämt sin egen bröllopsdag, som är 10-årsdagen då de träffades dvs den 13 augusti 2016. Jätteroligt säger vi!

Så här fina var Peter och Miriam på sitt sista bröllop här hemma i Sverige.
Vi ser fram mot 13 augusti 2016!

6 juni, Svenska flaggans dag i Långedrag

Svenska Flaggans dag, Nationaldagen och Långedragsdagen - allt ska vi fira! Och det gör vi så gärna. Vi börjar med att min syster Monica och svåger Hans-Olof dyker upp på förmiddagsfika med riktigt fina nationaldagsbakelser. Gräddiga och goda, det säger vi gottegrisar väldigt gärna ja tack till.
En strålande start på dagen!

Kär syster Monica med nationaldagsbakelse

Sedan bär det i sinom tid av till GKSS där Långedragsdagen, en familjedag vid havet, skall firas med Stefans Rotaryklubb.
Anledning till visst dröjsmål är att Stefan i grevens tid bestämmer sig för att min mycket gamla cykel skall skänkas till loppisen. Det tar ju lite tid att återställa denna cykel som ingen cyklat på de sista 22 åren i cykeldugligt skick. Men se, det gick och tror ni inte att den såldes direkt vi kom dit för 100 kr till den gode Conny, som tyckte detta var strålande. OK, lite bromsgnissel fick man stå ut med och lite garagedamm fick han också. Men se där, det gäller bara att hitta rätt köpare. Tänk vad fel man kan ha om vad som går och inte går!

Stefan gillar att shoppa, han kom hem med mer än vi tagit dit,
helt klart. Bästa fyndet, blågul, rätt så fasansfull festslips
för 50 spänn, Grattis darling, som hittat!

Men det var väldigt trevligt, loppissen gick strålande och allt annat också. Massor av lotterier gav mycket goda inkomster. Dagens överskott skulle gå till Gårdstensprojektet, ett projekt där Rotary Långedrag lär barn från stadsdelen Gårdssten att segla.

















Vad hände mera? Jo, Svenska kryssarklubben hade tagit hit sitt stora fina segelfartyg Gratia. Det var segelregatta med gamla fina träbåtar. Många äldre herrar i stiliga kaptensmössor kunde ses glida fram över vattnet. Segelkunskaperna verkade absolut sitta där dom skulle.

Monica och Hans-Olof på väg ut för att titta på regattan. I förgrunden
syns segeljollarna där man fick prova på segelkonsten.

Segelfartyget Gratia i förgrunden och segelregattan i full sving i bakgrunden.

Dessa två tjejer visade runt i Gratias trånga utrymmen. Så där 16-17 besättningsmän frick trängas i samma sovsal
men dessa båda hade varit med i 6 år, var nu befäl och slapp trängas i sovsal. Bra jobbat, tjejer!

Många barn fick prova på att segla med GKSS (Göteborgs Kungliga Segel Sällskap) seglarskola. Sjöräddningen kunde vi också se skymta förbi. En fin rollup berättade också om Långedrags Rotaryklubbs engagemang i Sydafrika, vårt Imibalaprojekt, där Stefan och jag båda är gediget engagerade.

Sen åt vi en mycket god måltid inne på Fiskekrogen, restaurangen på GKSS, räkmackor och fisksoppa, mycket passande denna familjedag vid havet. Mycket trevligt också, tyckte vi alla fyra.

Och resultatet för Rotary Långedrag denna Nationaldag blev hela 29 000 kr. Fantastiskt bra! Skattmästare Ragna var mycket nöjd och var idel solsken. Så även vår vän Annemarie, som hade lagt ner så mycket arbete på denna dagen. Bra jobbat, Annemarie, goda insatser lönar sig alltid!

Efter avslutad visit på GKSS fortsatte vi en promenad mot Saltholmen. Och på vår färd ditut såg vi en mycket exotisk syn, två kameler, som visade sig vara markörer för ett riktigt "Tusen och en Natt" party. Maskerad med haremsstuk, klart annorlunda så nära alla kluckande vågor och båtar av allehanda slag. Men kul verkade dom ha och viss uppmärksamhet väckte tillställningen onekligen.

Kamelerna kom minsann från Orust. Dit kan du åka om du vill prova att rida kamel!

Man måste bara kika lite ...

Så avslutade vi dagen med att säga hej till havet längst ute på Saltholmen,
"så skimrande var aldrig havet"...

Tack Monica och Hans-Olof för en jättetrevlig Svenska Flaggans dag! Tack för goda bakelser och gott sällskap! Tänk att solen tittade fram till slut!

Gammelmormor på utflykt

Väl hemma i Göteborg igen åker jag till Fotskäl, till Almäng, där mamma bor. Vi ska sen till mammas föräldrahem, Nilsagården, där min syster Lena och hennes Ove bor sen många år tillbaka. Vi packar in rullatorn och mamman i bilen, det går inte så fort men det går! Gårdagen var också lite tuff med ont i bröstet ett par gånger. Men nu var det bättre och helt säkert mår man bara bra av lite annat att tänka på.

Monica och svägerska Christina möter upp framför huset men mamma klarar sig själv

Lena har kokat kaffe och jag har köpt fikabröd och det blir ett riktigt kaffekalas på verandan. Naturen visar sig från sin vackraste sida, det blommar överallt.

Mammas föräldrahem, denna vy har hon sett så många gånger.
Skönt med välkända intryck, när man är gammal.

Mamma Alice är trots sina 94 år, alldeles utomordentligt pigg. Vi stannar tom på kvällsmat, vilken inte alls var planeringen från början. Min syster Monica och jag tar en promenad längs den gamla stenmuren ner mot ån.

Mossa täcker de gamla stenarna, hundkäx och smörblommor vajar lätt

Doftande syrener tar upp sin plats

Målet för vår promenad, det gamla vagnslidret där herrarna Hans-Olof och Ove har
satt den nya båtmotorn på plats och tar sig en väl förtjänt paus 

På väg tillbaka mot huset passerar vi igen den söta lilla nymf,
som vakar över badstället. Förr i tiden badade vi här (mest Lena)men
nu lever kossorna i hagarna runt om och det blir inte så mycket bad

Inne igen beundras Lenas nya mobila självgående dammsugare. Jag blir helt imponerad då jag inte ens visste att sjävgående dammsugare fanns i handeln. Men helt klart, den verkar fungera utmärkt, en rund liten historia, så där 50-60 centimeter i diameter.
För övrigt pratar vi lite prinsbröllop och annat smått och gott. Sen är det kväll, klockan närmar sig halv 9, det är dags för moder Alice att återvända hemåt till Almängs lugna bo.