Viktigast just nu, flyktingar i Europa!

Varav hjärtat är fullt - hela sommaren har hjälpsökande flyktingar i Europa oroat många av oss. Vad ska vi göra, hur ska vi göra, hur stort är det egentligen, klarar vi av detta? 60 miljoner människor är på flykt. Av dessa är 40 miljoner flyktingar i sina egna länder. En miljon människor vill in i Europa. Tyskland och Sverige har tagit ett stort ansvar.

Visst klarar vi detta stora medmänskliga problem bara vi hjälps åt. Ett hjälpens knytkalas, om alla bidrar så går det så mycket lättare! Vi har det bra, många av oss. Många enskilda människor bidrar också, med pengar, med kläder, med egna insatser. Organisationer som Vi gör vad vi kan har poppat upp, så fantastiskt bra!

Men det behövdes en liten 3-årig pojke i röd tröja för att allt skulle lossna. Lille Alan Kurdis död på en strand i Turkiet väckte medkänsla och empati även hos våra beslutsfattare, hos människor med pengar och makt. Jakob Wallenberg på Investor säger i Svenska Dagbladet att, självklart, ska vi hjälpa till. Vi ger pengar och bidrag till Läkare utan gränser och till Rädda Barnen. Ett annat företag ställer in den planerade utvecklingsresan för sin personal och låter pengarna gå flyktinghjälpen.

Kanske kan detta också få våra EU-politiker att enas och skapa regler så att desperata människor inte tvingas ut i överfyllda båtar över ett blåsigt Medelhav. Skurkar och människosmugglare skor sig på människors hopp om ett drägligt liv utan krig, övergrepp och våld.

Människor har rätt att söka asyl för att undfly krig men politiker i Europa har skapat regler runt flygresor och inköp av flygbiljetter, som gör att det är omöjligt att ta sig hit. Om giltigt visum saknas så blir flygbolagen skyldiga att betala vederbörandes uppehälle tills visum erhållits och det kan ta lång tid. Alltså hänvisas man till livsfarligt resande både till lands och över hav.

Denna kvinna, Nour, kommer från krigets Syrien. GP träffar henne när hon kommer gående efter att ha
 passerat den serbiska gränsen. Drömmen är ett bättre liv i Europa

Istället för hopplöshet, så mycket glädje i den här lilla flickans blick!

Hoppet har väckts hos många. För första gången på länge ser vi bilder på flyktingar med hopp i blicken. EU skapades för ett fredligt Europa där människor kan leva i fred på ett likvärdigt sätt. Ta bort den årliga administrativa flyttningen till Strasbourg så frigörs massor med pengar. Jag håller tummarna för en bättre värld och ett bättre EU. Alla förutsättningar finns för att det ska gå bra bara vi hjälps åt.

Vännen Maria i Ystad, så kul att ses!

Idylliska Ystad har blivit sommarhem åt vår vän Maria och hennes familj. Här har dom funnits i snart två somrar och jag tänkte, hur svårt kan det vara? Att komma till skott och åka ner och hälsa på! Sagt och gjort, en söndag i mitten på augusti var det dags, jag hoppar in i bilen och kör ner till Skåneland.

Här låg det, ett vackert gult sommarhus på idylliska Tvärvägen ett par hundra meter från havet. Kärleksfullt inrett av Feng Shui-intresserad Maria.  Här träffar jag Maria och tre av barnen, Alexander (och hans engelska flickvän), Olivia och Bella. Max var på läger i USA och maken Ajax var åter på jobbet.

Så här kul var det att träffas!!

Fantastiskt mysigt var det att träffa dig, fina Olivia!

Middagsmys med Bella

Mera middagsmys, nu  med Alexander, 18 år! Kanske blir det plugg i Stockholm
istället för USA nästa år, spännande. Vi får se!

Härligt fint hem, skapat med så mycket omsorg och tanke

Mycket att prata om, vad händer nu, vad har hänt sen sist, hur mår alla, har vi det bra, föräldrar och syskon, mycket behöver gås igenom. Maria var för ca 25 år sedan vår aupair i London. Varje sommar har vi träffats i många år. Åren går men vår vänskap består, det är härligt, Maria! Tack för att du finns! Vi ses igen, kanske tar det ett år tills dess men det gör ingenting. Vi hämtar upp och så är det som vanligt, Massor av kramar!

Hej då vännen, ses snart!

En tripp till Källö-Knippla

Under våra flyttbestyr på Hinsholmsgatan fördelas våra möbler lite här och var. Sista dagen innan utflyttning den 31/8 åker vi med det absolut sista möblemanget, en säng ut till Ulf och Geetha på Källö-Knippla. Här har dotter Sophia köpt gröna huset mittemot som sommarnöje och flyttat in tillsammans med make Martin och lille Hampus.

Geetha, Ulf och liten Hampus

Detta till Hampus stora glädje. Han älskar nämligen sin morfar som ger honom obegränsad tid och uppmärksamhet till bådas stora förnöjelse. Hampus är nu en stor kille och ska snart börja på dagis.

Sophia i sitt kök, som i levande livet har en grönare touch än man kan se på bilden.
Allt är lite mera grönt och så matchar det så fint lilarutiga gardiner.

Tapetklädd skjutdörr mot köket

Vår kökssoffa, som så fint blivit del av matsalsmöbel

Utsikten mot havet

Sophia visar sitt nya sommarhus med fint 70-talsstuk på. Underbart kök, mycket grönt med lila och vit rutiga gardiner och genuina outslitliga 70-talsmöbler i furu. I vardagsrummet har vår vita kökssoffa fått sig en plats och vår rosa soffgrupp från TV-rummet pryder sin plats i andra hörnan. 

Tack Sophia och Martin och Ulf för att ni har hjälpt oss ta hand om våra saker, som inte längre får plats hos oss när vi ska börja vårt nya liv i lägenhet i stan.

Geetha med Olles eka måste vi också visa

Ulf köpte för ett antal år sedan en träeka, egenhändigt tillverkad av vår båtbyggare på Hunö, Olle. Men, tiden går och skötseln av denna fina skapelse hanns inte med riktigt. Alltså har ekan nu fått en hedersplats vid entrén till Ulf och Geethas hus. Vackra dahlior prunkar och mår gott häri.

Hur mår gammelmormor Alice?

Gammelmormor Alice mår riktigt bra. Kanske lite trött ibland men det får man ju vara när man ska fylla 95 i november. Efter ett år Almängs äldreboende i Fotskäl så är nog min mammas konklusion att hon har det ganska bra men det är inte som hemma - det var ju bättre så klart. Och sen är ju dom andra så gamla här, det är bara personalen man kan prata med. Dom är förstås snälla och trevliga och jag känner ju deras familjer så jag kan ju berätta hur det var förr i världen.

Dela medicinerna i dosetten en gång i veckan - varför ändrar dom namnet på
tabletterna hela tiden? Är det nödvändigt?

Men för det mesta är det bra, att läsa Borås Tidning och att lösa korsord i Svensk Damtidning går bra.
Viktigt är det också att man får lite besök.

Häromveckan var det grillkväll på Almäng för boende och anhöriga och se, det var välbesökt. Min svägerska Christina och jag var på plats. Jag är inte så förtjust i grillat kött, sa min kära moder men kanske är det så att hon är inte riktigt van vid det. En grill fanns aldrig i mitt föräldrahem utan är ett mera nymodigt påfund.

På väg till grillkalaset, en liten fågel påkallar uppmärksamhet ...

Lite kallt ute, vi äter i matsalen

Personalen fixar kaffe och allt måste förstås förevigas på bild

Men se, både kyckling, fläskkarré och fin fläskfilé slank ner för strupen på oss alla tre. Mamma, som inte körde, kunde också ta sig ett litet glas vin. Ganska bra, trots allt, var omdömet lite senare på aftonen! Det tror jag man får kalla godkänt!

När man hälsar på hos mamma blir det ofta en tur in till Lena och Ove också, dom bor ju så nära.
Här har vi en fikastund i kvällsolen framför entrén. Vi smakar  "äkta" komjölk, hämtad direkt från kran på en av bondgårdarna i trakten. Fetthalten är helt klart en bit över 4 %, riktigt gott tycker vi alla. Att bönderna och kossorna blir färre och färre, det tycker vi inte om!

Mjölkdunken står till vänster framför Monica, som också gärna kommer förbi
för en stunds prat

Ny baby hos vår vän Anna och ny hårfärg hos Viola och Vilda

Anna, dotter till våra vänner Lisa och Thomas i Halmstad, gift med Christian och redan stolt mamma till August och Ingrid, har fått en liten baby. Ja, inte så liten kanske! Denna bedårande varelse var klok och stannade nämligen kvar i Annas mage lite längre än vanligt och vägde därmed 4.4 kg vid ankomsten till vår värld. Allt gick jättebra, alla glada och nöjda. Lisa och Thomas var där och vår dotter Lisa och Viola har också varit där och beundrat. Se vackra bilder på liten flicka med stort fint hår och nöjd mamma Anna.

Anna med nr 3, härligt och fantastiskt!

Finns det något finare? Hej och välkommen till världen!

Storasyster Ingrid med kompis Viola, jättefina dom också!

Men nu över till en annan viktig sak, håret!. Har vi lockigt vill vi ha rakt och tvärtom. Har vi ljust vill vi ha mörkt och vice versa och ibland vill man helt enkelt ha lila hår! Länge hade Vilda funderat på detta, lila eller kanske rosa men så färgade kusinerna håret rosa och då fick det bli lila. Så här fint blev det!

Mamma Lisa fixade detta och var dessutom kompetent hårfrisör 

Vilda, jag vill ha mycket lila!?

Viola, äsch, jag tar lite mindre ...

Och så här blev det, helt enkelt jättefint!!!

Vilda, lila nästan ända ner till midjan, fantastiskt fint!

Framtiden, kanske svart, vitt, grönt, blått eller grått, vad vet vi? Fast lila är ju läckert, helt klart! Vilda och Viola, såå fina ni blev!

Vi åker till Norge och spelar Reunion-golf!

Varje år i augusti samlas vi, ett antal Sydafrikasvenskar och spelar lite golf nånstans i Sverige. Denna gång blev det istället en Norge-tripp, då Tove och Olaf bjuder in till Reunion-golf på Notteröy Golfklubb utanför Oslo.

Lite oroliga blir vi, vi har spelat mycket lite denna sommar och golf, som dom flesta sporter, är ju färskvara. Så vi gör vårt bästa, går på kurs hos vår Balance Golf Guru Erik i Halmstad, vi tränar och vi spelar både 9 och 18 hål. Sålunda preppade åker vi glatt till Norge och det blir så trevligt så!

Mysig färjetur över fina Oslofjorden, så vackert!

Det blir som en liten mini-semester, vi kör bil upp genom vackra Bohuslän och tar färjan från Moss norr om Strömstad till Horten i Norge. Några mil till och vi är framme på Quality Hotell i Tonsberg, Norges äldsta stad.

Vikingaskepp, racerbåtar och glada svenska vänner möts vi av på bryggan och strandpromenaden i Tönsberg
denna ljumma sommarkväll, kan man ha det bättre?

Nästa dag är det golfdag och 30 vänner finns på plats, Som vanligt är det jätteroligt att träffas igen, mycket prat och surr, sen lite träning på rangen inför "shotgun-starten" dvs alla startar samtidigt utspridda över alla 18 hålen.

Vännerna Tove, Marita, Lena och Gette laddar inför dagens utmaning

Så även Barbro denna fina dag

Hål nr 16, här väntar vi på starten

Lite töntig hatt men ändå rätt trevlig, eller hur? Kul det här ..

Här ser ni alla som fick pris, ingen Inger och ingen Stefan! Och det är ju
ändå nästan hälften av gänget, så kan det gå! Grattis på er alla!

Tove och Olav, tusen tack, så fantastiskt trevligt ni har ordnat och arrangerat
och så mysigt vi alla har haft det!

Före kvällens planerade galamiddag så har Tove planerat lite Norge-introduktion, alltså går vi på guidad tur på Tönsbergs valfångarmuseum. Mycket intressant, helt klart är det ett blodigt hantverk att ta livet av en stor val. Harpuner byttes ut mot granater som exploderar, känns inte helt bra, inget var ju helt bra med någon av metoderna. Nej, roligare var det att höra om norska Linje-akvavitens transporter över ekvatorn i syfte att rumstera om i smaken på denna snaps. Det lyckades dom ju bra mycket bättre med än med valfångarmetoderna. Men det var trevliga äldre herrar, fd valfångare som guidade oss runt och helt klart var dom mycket stolta över sitt värv.

Dags för middag, gott och rikligt efter väl utfört arbete denna dag! Tack Tove och Olav för trevliga dagar, snart ses vi nere i Sydafrika igen! Nästa morgon, hemresa över det blåa vattnet igen, Sverige nästa.

Peter och Marita åker till Gotland, Acke och Gette till Österlen, vi till Göteborg,
må gott alla, vi ses snart igen!

Kulturkalas i Göteborg!

Vi hann med en hel del annat denna sommar också fast vi inte trodde det! Tex så gick vi på Göteborgs kulturkalas, som var en av sommarens höjdpunkter här i Göteborg. Göteborgs kommun bjöd in under 6 dagar, allt var gratis (trevligt att få bidra med sina skattekronor till allt detta, det känns bra!) och det fanns något för alla. Barnen hade sitt kalas i Trädgårdsföreningen och alla ungdomar hade sitt tillhåll. Kulturtanten hade en egen konstgalleriövning på Götabergsgatan en dag, Göteborgs Symfoniorkester uppträdde flera dagar och och antalet stora och små stjärnor och artister av alla slag och sorter, var stort,

Öppningskvällen, tisdag den 11 augusti var vi på plats. Kvällens höjdpunkt för 60 plussare var Taubespelen, en musikalisk, tre timmar lång, krönika om den gode Evert. Sex damer tog hand om detta och tolkade Everts sköna sånger var och en på sitt sätt.

Det var helt enkelt fantastiskt bra, vi njöt i fulla drag! Arja Saijonmaa var programledare på eget kraftfullt sätt. Hon konstaterade att Evert skrev nästa bara sånger i dur, på finskt vis fick man leta länge innan man hittade en visa i moll, heders till Evert för det! Marit Bergman, Edda Magnusson, Elisabeth Andreasson var välkända namn men frågan var om inte två ganska okända damer gjorde bäst ifrån sig, Hanna Boqvist och Jasmine Sjöstedt. Dom berättade historier och sjöng Taube på gammalt välkänt vis och det tyckte vi ju så mycket om, bra jobbat tjejer!

Sen gick vi upp till Götaplatsen där Göteborgs Symfoniorkester spelade vackert. Rapparen Timbaktu var kvällens hedersgäst och solist. Han var säkert jättebra, dom fick så fina rescensioner i GP nästa dag men det var ju inte riktigt vår grej. Så kan det bli!

Nästa kväll vi var inne, på torsdagen, så var det dags att kolla in matläget på Gustav Adolfs torg, vilket var fantastiskt. Så mycket god mat från alla världens hörn. Men inte ett glas öl eller lite vin kunde man få med sin mat så vi gled vidare ner mot Packhuskajen.

Massor med blommor till salu på Gustav Adolfs torg mtt i maten.
Fint sa Stefan!

Till Packhuskajen går man om man vill lyssna på dansband, svänga loss och dansa lite. Där var det verkligen liv i luckan och så mycket folk så att dansen fick utgå denna kväll. Istället fick vi svänga på stället när Brolle och Nanne Grönvall rockade loss med sitt band, det svängde verkligen, Brolle är en riktig favorit!

Brolle älskar rock´n roll och det gör vi också!

Men det händer saker överallt. Vi fortsatte vår runda och vid Kronhusbodarna är det utomhusbio, tema denna kalasvecka HBTQ, alltid lika viktigt. Denna kväll var det "Varje gång jag ser dig", ny film.

Stor filmduk, vacker sommarkväll, mycket känslor skapar lätt en magisk stämning ...

Sista stationen på denna vår kvällsrunda var Varitéscenen vid Kopparmärra. Här kom vi lagom till kvällens sista uppträdande, långväga Ruby Rubberleg från Australien. Hon kunde veckla in sin kropp i en liten, liten låda. Hon var ju inte så stor men lådan var förvånansvärt liten.

Liten Ruby innan hon hoppar i lådan!

Sen så åkte vi spårvagn hem och förundrades över alla dessa fullständigt överfulla spårvagnar som forslade hem människor från kalaset och också från helgens andra stora musikhändelse, Way Out West i Slottsskogen. Så mycket folk överallt och alla mådde bra, så härligt! Rent och fint överallt! Verkligen fantastiskt, bra jobbat, Göteborg! Vi är stolta över att vara en del av dessa rika och innovativa musik och kulturhändelser i vår stad! Tack!

Augusti månad = flyttmånad!

Detta var nogsamt planerat, augusti månad skulle vi dvs Stefan och Inger ägna åt att röja ut sitt hus på Hinsholmsgatan 2. Från första september är det nämligen uthyrt till en holländsk familj med två små barn. Vi skall sedermera bo i 3-rumslägenhet inne i stan, dock inte förrän 1 november. Alltså måste vi minska våra ägodelar substansiellt, vilket vi insåg kräver rätt stora insatser. Livet måste också ordnas så vi vet var vi och våra saker ska hålla hus i september-oktober.

Vårt fina hus, uthyrt från 1/9

Vemodigt, snart inget mera snack på gatan, ser ni Loffe, Lena
och Michael som en liten tresamhet i gemytligt samspråk?

Hans-Olof hälsar på, målningsbättringar var av nöden och vi gör vårt bästa att
skämma bort Hans-Olof med lite goda räkor.

Tack Hans-Olof, det blev så fint!

Vi har nu gått igenom denna eklut och våra ägodelar finns nu i ca 65 flyttkartonger och ett antal IKEA-kassar. Diverse möbler har vi förstås kvar likaså. Vi fyller ett 18 kvadratmeters förråd på Shurgard, från topp till tå!

Vinden röjdes under tre dagar. Fem lådor med julsaker blev en, påsksakerna ryms nu i en liten skolåda och barnens 25-30 år gamla skolböcker slängdes. Dotter Lisas tonårsdagböcker har transporterats till Stockholm och måste inspekteras av Lisa innan ev lilla Vilda får kika i dom, spännande!

Garaget,  en del sortering har skett, se lite tomma hyllor

Stefans HD, en Custom Softtail, timmarna innan den säljs till 25-årig Volvoman
utan motorcykelkörkort men med en farbror med motorcykelverkstad.
Den kommer att få ett gott liv!

Motorcykelkläder i mängd gick med HD-köpet

Detta stod på vinden i 22 år och finns nu på Källö-Knippla.
Må dom få glänsa lite i dagsljuset nu!

Stefans HD är såld, mycket vemodigt, slutet på en era! Den var lättsåld! Två soffor, en kökssoffa och kopparsaker har nu fått ett hem i Stefans brorsdotter Sophias fina gröna hus på Källö-Knippla. Tack vare Stefan har ett litet vitt piano gått till min systerson Mattias lilla dotter Elin, som vill lära sig spela piano.

En oändlig massa saker har gått till tippen. En oändlig massa sparade papper har brännts på Renovas specialanläggning för detta. En oändlig massa saker har också gått till Reningsborg i Västra Frölunda. Dit skänker man saker, som är i hyfsat skick, som antingen kan säljas i deras affär och pengarna går till behövande i Göteborgstrakten alternativt att sakerna skickas till behövande i Östeuropa. Hur som helst, det kommer till användnig igen. Här jobbar också killar och tjejer, som inte har haft så lätt att få jobb, vilket är jättebra. Åk gärna dit, dom är mycket hjälpsamma och tar hand om det mesta, dock inte gamla uppslagsverk eller golfklubbor.

Kära böcker och fotoalbum packas ner

Det gick åt lite bära! Denne man har också utfört ett stort antal minireparationer.
Lådor på svaj sitter nu rakt, handtag sitter fast, lampor fungerar mm mm,
fantastiskt bra, Stefan!

Men mycket måste och vill man spara, så mycket kära saker finns undanstoppade. Brev och teckningar från barnen, födelsedagsminnen, saker som minner om en annan tid, foton och mycket mera vill man ha kvar. En nostalgilåda med kära saker känns bra att ha.

Lisas söta små klänningar som min mamma sytt, Peters tröja som farmor stickat, vi sparar ...

Sista lasset går, prata med alla grannarna bara måste man göra!

Ganska mycket till fick vi in

Å, så tomt !

Men så mycket tid detta har tagit! Dock är vi nöjda, vi reser nu med ett mycket lättare bagage genom livet. Vi har också fått en bas i Göteborg där vi kan bo tills november då lägenheten blir tillgänglig. Våra fantastiska grannar, Lena och Jan, upplåter två rum på sin ovanvåning åt oss. Barnen är utflugna, det fanns plats och det är bara såå snällt! Tusen tack, snälla Jan och Lena för er generositet!

Tack för gott samarbete, darling!