Hem till Göteborg och släktkalas hos Lena i Fotskäl

Vi åker hem till Göteborg den 27/12. Vår mycket trevliga hyresgäst Lars-Åke flyttar ut en vecka och vi flyttar in, överenskommet sen tidigare men vi är otroligt tacksamma ändå!
Vi planerar för släktkalas hos min syster Lena på Nilsagården i Fotskäl dagen efter. Mina systrar och bröder kommer, min mamma, syskonbarn och deras barn. Alla kan inte komma men allt som allt blir blir vi 20-25 personer. Det är mitt ansvar att svara för efterrätten.

Laddad med efterrätter, påpälsad och varm, dags för kalas!

Lena och Monica bjuder på hemmagjord julkorv, potatis, små gröna ärtor och bechamelsås. Vit sås till så många personer. Det är inte lätt utan att bränna vid. Ove var huvudansvarig fick jag höra. Så hade han gjort den i omgångar, en halvliter åt gången. Bra jobbat, Ove, man blir imponerad!

Lena och jag fixar med allt det goda, cheesecake, kladdkakor,
fruktsallad, glass och grädde, mums!

Man blir imponerad av systrarna och av övriga korvansvariga (Petra, Mattias, Ove mfl) också. Var det 45 kg köttfärs, som gjordes till ett stort antal julkorvar? Lite mer eller lite mindre, ett jättejobb iallafall! Och goda var dom också, jättegoda! Tusen tack Lena och Monica, för att ni delade med er av era synnerligen delikata korvar!

Panorambild över gänget i köket

Min bror Tommy, min mamma och Peter myser och
kanske tar sig lite sherry

Söta kusin Anna

och söta kusin Mia

Min mamma med fyra av sina barnbarnsbarn

Härligt, vilket trevligt kalas. Min mamma mådde gott och berättade gärna lite om hur det var förr i tiden med mycket liv och rörelse på Nilsagården och mycket människor som kom och gick. Det fanns mycket djur, tre hästar, 15-20 kor och ett antal ungdjur, grisar och höns. Kossorna hette Rosa, Blenda, Klara eller Stjärna, alla hade namn.
Mamma var yngst av 9 syskon, 20 år skilde mellan äldsta och yngsta barnet, tre bröder och sex systrar. En jul när mamma var i 12-årsåldern fick bröderna ett bordtennisset i julklapp, så hela den julen kom massor med ungdomar från gårdarna bredvid och spelade pingis på matsalsbordet. Detta var alltså på 30-talet och nu bor min syster Lena här tillsammans med sin Ove.
Tusen tack kära Lena och Ove, för att vi kan vara här i ert hem tillsammans. Vi bodde här när vi var små och vår mamma växte upp här, det är speciellt! Undra på att vår mamma  ser nöjd ut!