Vårt tredje liv fortsätter, fjärde året: Men spelar vi nån golf?

Jojomensan, det gör vi! Och kan ni tro, vi tycker det är så kul! Tävling tisdagar och fredagar och så lite träning på golfrangen dessemellan. Innan jag kom ner så var Stefans bror Ulf på plats och gissa vad dom två gjorde? Jo då, spelade golf, så klart

Broder Ulf i auktion, ser fint ut!

Extra glad är Stefan för det har gått så bra! Det kan vi högst sannolikt tacka Erik Blomvist på Halmstad Golf Arena för!
Erik, min kompis Anna-Stinas son, men också golfutvecklare och pappa till Balance Golf. För en golf i balans och med en ren bollträff! Varje gång! Man ska kunna blunda och slå!
Visst låter det enkelt, inget att krångla till.

Först första pris i Fredagsgolfen

Och se, det gjorde inte Stefan utan så här bra gick det. Priserna bara trillade in, det ena efter det andra.

Stefan hedrar Erik med iklädd Balance Golf tröja

Och sen blev det första pris i tisdagsgolfen också! Tävlingsledare Rolf grattar och
vännerna Thomas och Lisa utnämnde även en st hatt till ett vandrande pris. Vi får
se hur det går med detta, Stefan är dock mycket nöjd!

Och någon kanske undrar hur det går för mig? Jag kan bara konstatera att min blomstringstid kommer, den har bara inte riktig börjat än!

Men det är inte alltid så enkelt. Mycket kan hända på en golfbana. Oftast promenerar man ju sin 18-hålsrunda, själva banan är så där 5-6 km lång. Dessvärre slår varken man själv eller kamraterna käpprakt (vilket man förstås borde) så det innebär att promenaden kan bli upp till en mil lång. Bra motion alltså!

Förtvivlan, hur får jag upp detta elände?

Av olika skäl kan en golfbil vara bra att ha. Ett mycket lättkört litet fordon, går inte så fort och med rejäla små hjul. Men bland kan det gå illa ändå. Hjälp, hur gick detta till och var kommer allt vattnet ifrån? Hjälper det om jag håller? Finns det ingen som bryr sig?

Jo, det fanns det ju! Den kom upp till slut!