Livet på landet, Geetha och Ulf på besök

Stefans bror Ulf och hans Geetha kommer på besök. Kul tycker vi, välkomna på er! Förr i tiden var Ulf med familj ofta på Hunö och helt säkert är det härligt att återse gamla kära miljöer, det väcker goda minnen.

Geetha, Ulf och Stefan, ut i skogen ska vi gå ...

Geetha, som är född i Sydafrika, har inte varit hos oss tidigare. Här får hon göra bekantskap med vårt utedass, inte helt okomplicerat. Oj, hur gör vi det här, ett hål för nr 1 och ett hål för nr 2, men det ska nog gå bra. Men att gå "to the little house" fick man helt klart ladda lite för!

"Toilette" står det på änglaskylten. Sen får man vända på ledigt-skylten till upptaget
för att inte bli störd i detta lilla tempel.

Vi går på skogspromenad på vår ö, som är en mil i omkrets och helt klart stor nog att gå vilse i. För två år sedan avverkades massor med skog och det gör att vi alla blev lite vilsna.

Vacker och fridfull, så här vill vi ha den fina skogen

På ön ordnas varje år ett 10-tal jakter. Åsa och Tor-Björn, som äger ön, arrangerar dessa via sitt företag, "Jaktupplevelser". Mest är det norrmän och tyskar, som kommer och jagar hjortar och mufflonfår, som finns i stor mängd och inte är dom speciellt vilda heller.
Jakttorn står utspridda i naturen här och var och likaså finns det ett litet hus på kullen ovanför Heslevikeängen, "Café Opera", som används för soppluncher under jaktdagarna.

Café Opera, här inne är det torrt och fint. 

Å, sa Geetha, "it looks like a zuluhut", en hydda, som zulufolket kan tänkas bo i
i Sydafrika.

Med en  kåpa för röken, precis likadant, Geetha fotar lite

Lite prat går det åt, alltid!

Vi träffar Kitte och Mia uppe på Hunö gård och här beundrar vi också "Katedralen", det anrika stora torrdasset uppe på gården. Använt under årtionden men inte på senare år. Två stora hål och två små, att gå på dass var en social sammankomst.

Katedralen, lite fin är den allt. Känns som den
hör hemma hos Emil i Lönneberga

Vi fortsätter ner mot Kuggedal där sjörövarkäringen "Röda Malin" härjade på 1500-talet. Hon och hennes hejdukar kapade fartyg på Gåsfjärden. Till slut blev hon dock riktigt besvärlig, folket tröttnade och det slutade med att den stackars Malin dränktes i själva Gåsfjärden.

Kuggedal, ett torp med anor från 1500-talet, intressant!

Men på senare år bodde ju vår vän, fiskaren Marcellus Karlsson här, dräng på Hunö och fiskare, numera sitter han dock på ett moln uppe i himmelen. Han lärde Stefan att skjuta sjöfågel, två fåglar per skott var målet, annars var det slöseri med skott och pengar.

Stugan i Kuggedal, som snart ska få ny färg på väggarna.
Falu Rödfärg står och väntar vid knuten. Här bodde Marcellus i åratal.

Den gamla jordkällaren, säkert använd av Marcellus

Inte förrän han blev pensionär och fick folkpension blev han rik. Då ringde han till Malte, Stefans och Ulfs pappa, och sa, vad ska jag göra av alla mina pengar? Inte många med så kärt problem, eller hur?

Vi fortsätter mot Djupviken. Här bodde tidigare Ulla och Malte från maj till september tillsammans med tant Lisa. Här spelades det kort, badades, fiskades abborre och lagades massor med god mat. Ulla och tant Lisa var mästare på pannkakor, raggmunk, stekt ålpannkaka och stekt fisk av alla slag och mycket mera. Här har Ulf tillbringat många semesterveckor med familjen.

Den lilla stugan i Djupviken har fått en lite modernare touch, uthyrd som
den är till Kittes och Mias tre barn med familjer

Där borta ligger badklipporna och mera till vänster finns den stora stenen,
där vi fiskade abborre. Tallarna har växt ända upp till himlen ...

Det regnar, nu går vi hemåt 

Vi styr hemåt, dags för regn, igen! Men det gör inget, vi myser i brasans sken, dags för en tupplur och sen middag med medhavda västkustdelikatesser och nyfångad östersjöfisk.

Fisksoppa och dagsfärsk nystekt abborre och sik med lite gott vin därtill.
Man kan inte ha det bättre! Skål och hej!

Nästa dag vill Ulf vill prova på kajakpaddlingens ädla konst. Det kan ju inte vara så svårt, eller hur?
Sagt och gjort, utrustning fram, flytväst på och Ulf får en första lektion i kajakpaddlandets mysterier.

OK, nu sitter jag i allafall i och nu tränar jag på balansen

Hoppsan, vad hände, plötsligt gick den runt! Mycket blött men jag provar en gång till!
Men oj, en gång till tippade denna båt!

Tredje gången gillt, skönt, det funkar! Jag kommer att prova igen, jag tar en kurs
hemma på Västkusten

Efter båttur på havet genom Älö bysund så är det dags att åka hem till
Västkusten och Källö-Knippla igen

Tack snälla Ulf och Geetha för att ni kom! Kul att ha er här och mycket välkomna igen!